ny bloggadress.
Bestämde mig för att byta blog
isadoras förlossning del 1
förlossnings berättelse del 1 Vi hade ett ultraljud bokat på morgonen, vi kontrollerade varje vecka att isadora mådde bra där inne i magen eftersom vi hade varit med om en tvilling transfusion. Då säger läkaren till mig helt plötsligt att det ser ut som att hon har väldigt lite fostervatten runt sig och frågar om jag har känt av att jag läckt någonting? nej svarar jag då jag inte tycker någonting har varit annorlunda. Hon går efter min vanliga läkare som varit med från början med tvillingarna och alla kontroller och ber honom titta med ultraljudet. Han konstaterar då också att de är mindre vatten än tidigare men att det inte är någonting jag behöver oroa mig över eftersom jag går på täta kontroller och det hela tiden bildas nytt vatten.(såhär i efterhand kan jag tycka att dom borde kollat upp det bättre, tagit prover direkt på ifall jag läckte fostervatten)Vi gick därifrån efter att vi fått en ny tid nästa vecka. Jag vart tillsagd att inte oroa mig och att jag kunde fortsätta leva på som vanligt. Hemma började vi planerar för kvällen då det var valborg. Katja och björn skulle komma till oss och äta middag och sen skulle vi gå bort och titta på brasan. Eftersom våran bil var trasig kom katja och hämtade upp mig innan så vi kunde handla på maxi. När vi har handlat färdigt och är påväg ut känner jag hur det rinner till, så jag springer in på toaletten och tänker att det kanske är jag som inte kan hålla tätt eftersom jag hade en sån fruktansvärd rethosta.Vi åker hem och börjar med maten men jag känner hela tiden att jag måste springa på toaletten så jag säger till dom andra att jag faktiskt tror att jag läcker fostervatten och kanske borde ringa upp till förlossningen så dom kan undersöka mig. Men jag bestämmer att vi äter först så kan jag ringa sen. Förlossningen säger att jag ska komma upp så att dom får kolla och ta prover. Eftersom vi har gäster hemma o bentley snart skulle gå o lägga sig så körde katja upp mig. Vi skrattar och dummar oss där uppe på förlossningen, jag berättar om dom hemska bilderna som dom har satt upp över hela fönstrena så man känner sig helt instängd. Tillslut får en läkare tid att undersöka mig...Jag får göra en gynundersökning och han konstaterar att mitt vatten har gått och förklarar för mig att det annars ser bra ut, bebisen mår bra och att jag inte har en infektion men att det kan vara så att förlossningen sätter igång. Nu ? tänker jag, jag kan väl inte föda barn nu jag är ju bara i vecka 25. Han går ut för att rådfråga med de andra i personalen och säger även att de är fullt här på us uppe på neonatal avdelningen. När han kommer tillbaka efter en liten stund så säger han - Ja eftersom det är fullt här så kommer du att bli flyttad någonstans i Sverige. Kommer aldrig glömma dom orden, någonstans i Sverige ? va fasen är han dum på riktigt tänkte jag, jag bor ju här jag har ett barn här hemma som behöver mig. Men det fanns ingenting att diskutera han var tvungen att börja ringa runt för att se vart dom skulle skicka mig ifall förlossningen drog igång.Jag ringer till jimmie och förklarar läget, skickar hem katja igen så hon kan komma tillbaka med lite grejer till mig innan det är dags för mig att åka iväg någonstans i Sverige. Mamma kommer förbi direkt efter jobbet och både hon och jag är i chock. Förklarar för henne att jag inte vill åka ensam, gråter.. och mamma vet inte vad hon ska göra eftersom hon jobbar hela helgen och inte har någonting med sig till sjukhuset så hon kan följa med. . Bentley ska precis gå och lägga sig så då fick jag jättedåligt samvete ifall jimmie helt hastigt skulle lämna bort honom. Vi visste ju inte ens hur länge jag skulle bli borta eller när det skulle bli en plats ledig här i Linköping igen. Tillslut kommer läkaren tillbaka och säger att ambulansen gör sig redo för att transportera mig till Uppsala. I ren panik ringer jag till jimmies mamma och frågar om inte hon kan åka med mig för att jag är så rädd och inte vill åka själv. Ungefär när hon kommer in till sjukhuset är det dags för mig att åka.. Blåljus hela vägen till uppsala. Under den här bil färden hann jag tänka en miljon tankar.
♡
Har inte skrivit här på länge, orken har inte funnits och jag har inte varit redo att dela med mig utav det vi varit med om. Men jag ska försöka berätta lite i taget. Mest för min egen skull så jag kan gå tillbaka och läsa om det sen. Den 22 maj - 2o14 efter en förtidig vattenavgång i vecka 25+ föddes våran lilla prinsessa isadora i vecka 28+3 Hon vägde 1490 gram och var 38 cm lång.
